Anteckningar

Kvaliteten på /ö/ realiseras olika i "smör" och "ööga". Observera dock kvantitetskillnaden i exemplet.
Långa ljud skrivs genom fördubbling av tecknet för den korta motsvarigheten. Borde både de långa och de korta tas upp i alfabetet? "fara" (verb) vs. "faara" (subst.), "åtär" (utter) vs. "ååtär" (igen).
Ljud som av fonotaktiska skäl försvinner på ytnivån, t.ex. [r] i "flikkårna" antas finnas på djupnivån och skrivs ut.

Existerar fonemen /y/ och /yy/ eller sammanfaller de med /i/ och /ii/?
Är draget "rundad/orundad" betydelsebärande?
Jag tror det är bäst att postulera alla fyra fonemen. Dessvärre hör jag ingen konsekvent skillnad och måste stöda mig på standardsvenska tills vidare.

yvi 'över' ??
yyvi 'yvig' ??

yyla 'yla' ??
iila 'ila'

ryys 'ryss' ??
riis 'ris'

nikil   'nyckel' (enligt Helmer)
nikkel   'nickel' (enligt Helmer)

ypiklyykår, ??

klyykor/klyykår - /o/ eller /å/i pluralis?

Är draget sluten/mellansluten betydelsebärande?
Kolla minimipar för [e] och [i]
Kolla minimipar för [o], [å]

ee[ie]laaker 'elak' ??
kort/kårt/Kurt ??

Kolla minimipar för [o], [u]
Är draget central/bakre betydelsebärande?

duuli eller dooli ??   'mysig'
duŋk eller doŋk ??   '(bensin)dunk'
pump eller pomp ??   'pump'

eldär   äldre
heldär   hellre
migg (neutr.) (sg.), miggar (pl.)   'mygga'

yyra (alltid /yy/ enligt Macke, t.ex. 'snön yr'

eisen   ändå (När ja eisen e häär.) enligt Macke
ein/eit
he/t(/d)e    pers. pron. vs. dem. pron/(bestämdhets)partikel?
traŋt (med kort [a] enligt Gerda) - 'trångt'

Klovaharun (med [a] och [o] enligt Gerda)

lövven (best.pl.) av 'löv' hört av Dick. Obs. /vv/.


Hur stavas 'anhörig' på pellikanska? Två eller ett n?

********

"tiliika" används ibland som "tillsammans" åtminstone av yngre talare (Dan). Se även http://sv.wiktionary.org/wiki/tillika

*******

'gammal' - gamal/gambel?

'främmande' - fremand (utr. sg.), fremant (neutr. sg.), fremanda (pl.)?
vara på fremant - 'vara otrogen'?
ha fremanda - 'ha gäster'?

***

Hååkkå va he för dåån? - 'Vad var det för buller?'
Hååkkås påj(i?)ki e du? - 'Vems pojke är du?'

Se "hoko" i Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk (15 häftet). https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/16903/bidragtillkn15suom.pdf?sequence=1

***

Kalle hänvisar till en båt som "han", d.v.s. maskulinum, vilket stämmer med SAOL från 1889.

***

Utveckla ett "alfabet" som baserar sig på flerdimensionella tecken som symboliserar ljuddrag i stället för ljud.

Bör diftonger få egna tecken?
Bör kvantitet anges som drag i ett skrivtecken eller markeras som två identiska tecken i följd?

***

Kan det finnas substantiv som bara har bestämd form och saknar obestämd form?
(på) pieppån - '(på) fittan'

***

'stuga' verkar uttalas stugu/stuvu. Kanske det ska vara stuwu?
Är det samma konsonant som i gnav(w?)a för 'skava'?

***

Heter det "iispieno" eller "ispjärno", som Holger skrev på Föjsbookin, eller "iis-spjeenå", som Inger skriver?

***

Ejjin    'ön' (T.ex. Saandejjin. Grundformen för Ö verkar saknas och man talar hellre om ein holma.)
Saandi-Janne - 'Sandö-Janne' som bodde ensam på Sandön i slutet av 1800-talet.
Observera i-ljudet i sammansättningen. 'Sand-Janne' skulle på pellikanska heta Saand-Janne.

***

ŝelett - skelett (Hört flera gånger av Kalle, men kräver bekräftelse från fler källor för att utesluta personlig idiolekt.)

häärdå ?
roona ?