Anteckningar

Kvaliteten på /ö/ realiseras olika i "smör" och "ööga". Observera dock kvantitetskillnaden i exemplet.
Långa ljud skrivs genom fördubbling av tecknet för den korta motsvarigheten. Borde både de långa och de korta tas upp i alfabetet? "fara" (verb) vs. "faara" (subst.), "åtär" (utter) vs. "ååtär" (igen).
Ljud som av fonotaktiska skäl försvinner på ytnivån, t.ex. [r] i "flikkårna" antas finnas på djupnivån och skrivs ut.

Existerar fonemen /y/ och /yy/ eller sammanfaller de med /i/ och /ii/?
Är draget "rundad/orundad" betydelsebärande?
Jag tror det är bäst att postulera alla fyra fonemen. Dessvärre hör jag ingen konsekvent skillnad och måste stöda mig på standardsvenska tills vidare.

yvi 'över' ??
yyvi 'yvig' ??

yyla 'yla' ??
iila 'ila'

ryys 'ryss' ??
riis 'ris'

nikil   'nyckel' (enligt Helmer)
nikkel   'nickel' (enligt Helmer)

ypiklyykår, ??

klyykor/klyykår - /o/ eller /å/i pluralis?

Är draget sluten/mellansluten betydelsebärande?
Kolla minimipar för [e] och [i]
Kolla minimipar för [o], [å]

ee[ie]laaker 'elak' ??
kort/kårt/Kurt ??

Kolla minimipar för [o], [u]
Är draget central/bakre betydelsebärande?

duuli eller dooli ??   'mysig'
duŋk eller doŋk ??   '(bensin)dunk'
pump eller pomp ??   'pump'

eldär   äldre
heldär   hellre
migg (neutr.) (sg.), miggar (pl.)   'mygga'

yyra (alltid /yy/ enligt Macke, t.ex. 'snön yr'

eisen   ändå (När ja eisen e häär.) enligt Macke
ein/eit
he/t(/d)e    pers. pron. vs. dem. pron/(bestämdhets)partikel?
traŋt (med kort [a] enligt Gerda) - 'trångt'

Klovaharun (med [a] och [o] enligt Gerda)

lövven (best.pl.) av 'löv' hört av Dick. Obs. /vv/.


Hur stavas 'anhörig' på pellikanska? Två eller ett n?

********

"tiliika" används ibland som "tillsammans" åtminstone av yngre talare (Dan). Se även http://sv.wiktionary.org/wiki/tillika

*******

'gammal' - gamal/gambel?

'främmande' - fremand (utr. sg.), fremant (neutr. sg.), fremanda (pl.)?
vara på fremant - 'vara otrogen'?
ha fremanda - 'ha gäster'?

***

Hååkkå va he för dåån? - 'Vad var det för buller?'
Hååkkås påj(i?)ki e du? - 'Vems pojke är du?'

Se "hoko" i Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk (15 häftet). https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/16903/bidragtillkn15suom.pdf?sequence=1

***

Kalle hänvisar till en båt som "han", d.v.s. maskulinum, vilket stämmer med SAOL från 1889.

***

Utveckla ett "alfabet" som baserar sig på flerdimensionella tecken som symboliserar ljuddrag i stället för ljud.

Bör diftonger få egna tecken?
Bör kvantitet anges som drag i ett skrivtecken eller markeras som två identiska tecken i följd?

***

Kan det finnas substantiv som bara har bestämd form och saknar obestämd form?
(på) pieppån - '(på) fittan'

***

'stuga' verkar uttalas stugu/stuvu. Kanske det ska vara stuwu?
Är det samma konsonant som i gnav(w?)a för 'skava'?

***

Heter det "iispieno" eller "ispjärno", som Holger skrev på Föjsbookin, eller "iis-spjeenå", som Inger skriver?

***

Ejjin    'ön' (T.ex. Saandejjin. Grundformen för Ö verkar saknas och man talar hellre om ein holma.)
Saandi-Janne - 'Sandö-Janne' som bodde ensam på Sandön i slutet av 1800-talet.
Observera i-ljudet i sammansättningen. 'Sand-Janne' skulle på pellikanska heta Saand-Janne.

***

ŝelett - skelett (Hört flera gånger av Kalle, men kräver bekräftelse från fler källor för att utesluta personlig idiolekt.)

häärdå ?
roona ?

Ordlista

baket   'efter' (prep.)
bastå   'bastu'
besså   'envis'
bisi (mask./utr.?)   'karl'
bitti   'tidig(t)'
brekko/å?   'bössa'
båån   'barn' 
bööga, böögär, böögd?   'böja'
dree(k)t  (Utr.) (Gärda uttalar med [k], Knutte (hennes man) utan [k]) 'personligt ställe på allmän strand att dra upp båten på'
dunta til   'slå till'
duulå   'mysig?'
eistbesså
eit    'efter' (adv.)
enne   'panna'
fåår   'får'
glidrå (Utr.) 'Hål i isen på våren' (Kalle)
gren   'gran'
gåån   'garn'
höitär (Neutr.) (Oftast Pl.)   'blåstång'
iispieno   'sädesärla (på våren)'
iistadu   'envis'
jeilå   'skyttel på vävstol'
jinun el. ijinun   'genom'
jirs   'gärs'
kakare   'storlom'
kaku   'kaka'
klifta   'glappa'
kun   'bara' (Hört av Ette. Kanske skämtsamt.)
kväärn   'kvarn'
laamb   'lamm'
leetvitu   'tokig' (Borde det vara leitvitu?)
leidåt   'tråkigt'
luura   'titta'
lövv   'löv'
marssa   'gå'
matttresuklippantalkå   'talko där man klipper trasor att väva mattor av'
nakkanstikkå   'nätsticka'
nes   'näs'
när   'hos' (Ja va när Majjas. - Jag var hos Maja.)
oosta   'ysta' (enligt Gärda)
pletu   'löjlig, obetydlig'
slippa   'komma åt'
snööga   'snöa'
sootare   'sutare'
svemnå   'sömnig'
sviimna   'svimma'
tampstein   'tyngd för fiskenät'
treŋa   'vara tvungen att ...' (Tar inte direkt objekt)
tresu  'trasa'
tööga   'töja'
ull  'ylle'
vaglå   'sittpinne för höns' (Enligt Marita. Inte allmänt känt.)
veva   'väva'
vimba   'vimma'
viskli   'sjysst'
ypikliikor   'öppna årklykor'
ådd   'udde'
čeks   'kex' (Kalle)
čuuå (Utr. enligt Edgar)  'ställning för reparation av nät'
šelett (Hört flera gånger av Kalle)   'skelett'
šissla   'kila omkring'
šyflå   'spade'
šååra   'skata'
šöl   'säl'

Aalvikan   'Alviken' (Vid Bockholmen)
Rivådn   'Revudden'
Sturjån   'Sturjon' (Enligt Gärda är uttalet [sturjon] en "hyperkorrektism".)
Vevars   'Vävars' (Pauls ställe som förr var ihop med Nybondas)
Šölastein   (Spetsigt grund öster om Hästhällen)
Gresfladan   (Vid Bjurholmen)
Digärnese   (Vid Bjurholmen)

Setin veft åp jeilån.   'Sätt (pl.) väft (inslag) på skytteln.'
bär åp häärdån   'bära på axeln'
bär åp roonan   'bära på höften'
få leidån opa   'bli led på'
He e smöre såm jör e å ööga som siir e.

Morfologi

Substantiv

book (obest. sg.) - böökren (best. pl.) (Kort [ö] ?)
bonde - böndren (Kort [ö])
ein ix - ixen (best.) 'yxa'

mattresuklippantalkå (Obs. bindemorfen -an-) (Obs. även långt [pp])
bärikaku ('bärbulle', Obs. bindevokalen -i-)
Šölastein ('Sälstenen', Obs. bindevokalen -a-)

faar/faare Skillnad?

Verb

Infinitiven slutar på /a/ i "fara". /a/ blir dock för det mesta stumt, utom vid satsslut (Vad är en sats?).  (Nu ska tu far unnan!)
šuti (sup./perf.part.pass.)

Verbformen gakk verkar ha förvandlats till en preteritumform. Dialektmarkör?

lesa, las, lesi
hålla, huld, hålli
haa, had, havi


Adjektiv

Kan det tänkas att:
Han e besså/bessågär (predv.).
Ein bessågär (attr.) bisi.
Som i ryskan???

besså/bessågär
stor/storär

Pronomen

Personliga

henna(/å?) (pers. pron. ack.) 'henne'

idär (pers. pron. ack. sg.) 'er'

Possessiva

hennas (poss. pron. fem.)
hansis (poss. pron. mask.)

vånn

idär (poss. pron. sg.) 'er'
idra (poss. pron. pl.) 'era'

Teckenkonventioner

Pellikanska skrivs med kursiv - peliŋskå

Översättningar till standardsvenska skrivs inom enkla citationstecken - 'Pellingedialekt'

Kommentarer ges med neutralt teckensnitt (ibland inom parentes för tydlighetens skull) - (Avledda adj. skrivs med liten bokstav.)

Ljud/uttal anges inom klammer - [pelingskå] (Tills vidare oklart vilken fonetisk skrift som ska användas. IPA? (Folkmålsalfabetet???))

Fonem anges inom snedstreck - /a/

Morfofonem anges med versal inom snedstreck /A/

Lexem anges med versaler - SMÖR

Morfem anges med minustecken - -an-

Alfabet

A    aldär    'aldrig'
AA
B    bisi    'karl'
BB
D    dåbär (neutr.?, subst.)    'dumskalle'
DD
E    enne    'panna'
EE
F    fåår    'får'
FF
G    gaa    'gå'
GG
H    höitär    'blåstång'
HH
I   idär    'er'
II    iistadu    'envis'
J    jega    'jaga'
JJ    ejjin ??    'ön', Majja ?? 'Maja'
K    köö    'kö'
KK
L    laamb    'lamm'
LL
M    muld    'mull'
MM
N    nigär    'neger'
NN
O
OO    oosta     'ysta'
P    Peliŋ    'Pellinge'
PP
R    riis    'ryss'
RR
S    svemnå    'sömnig'
SS
T    tala    'tala'
TT
U    ull    'ylle', utär   'utter'
UU    uut    'ute'
V    vååg    'våg'
VV    lövven    'löven' (best. pl.)
Y   
YY
Å    åtär    'utter'
ÅÅ    ååtär    'igen'
Ä    ärr    'ärr'
ÄÄ
Ö    smör    'smör'
ÖÖ    ööga    'öga'
Č    čörka    'kyrka'
ČČ
Ŋ    iŋa    'inte'
ŊŊ
Š    šöl    'säl'
ŠŠ

Syntax

Bååtn hansis e stoorär.
Men
Hansis bååt e stoorär.

Jag misstänker att possesiv kan följas av substantiv i bestämd form i pellikanska.
Hansis bååtn e stoorär. ??

***
Attribut



ett öppet (adj.attr.) kafé
en öppen (adj.attr.) krog
öppna (adj.attr.) dörrar

Man får drikk t(/d)e suur viine när? han ein gang bistaar.

När bildar attribut och huvudord ett sammansatt ord? Se t.ex. ypikliikor, suur viine. Borde det vara "suurviin" och inte "suurt viin"?

Predikativ

Predikativets böjning kongruerar med substantivet i standardsvenska.

Boken är/ligger öppen (predv.).
Sundet är/ligger öppet (predv.).
Böckerna/Sunden är/ligger öppna (predv.)

Adverbial

Adverbial böjs inte och är homofona med predikativets neutr. sg.
Den/Det/De talar öppet (advl.).

Flikkorna liggär viidypi.

Böjs ypi om det fungerar som predikativ?